Så kan anstalten komma att påverka kommunen ekonomiskt

SVEDALA.

En näringslivsanalys, som visar vilka ekonomiska effekter en kriminalvårdsanstalt kan ge Svedala kommun, har nu tagits fram.

Av
Emma Brännman

Efter att röster höjts mot en etablering av en kriminalvårdsanstalt i Svedala kommun beslutade kommunfullmäktige i våras att fördjupade analyser av vad en sådan anstalt egentligen kan tänkas innebära för kommunen ska genomföras.

En analys av vilka sysselsättningseffekter en etablering av en anstalt kan ge kommunen har nu gjorts. Analysen har genomförts av Sweco. I analysen har man utgått från ett scenario med 150 anställda och ett med 300 anställda. I analysen har man jämfört med anstalten Skänninge i Mjölby kommun. Den anstalten har 234 platser och 172 anställda.

I analysen har man tittat på direkta effekter så som inköp från underleverantörer och indirekta effekter så som anställdas privata konsumtion. Analysen visar vilka kostnader som oftast blir lokala, och alltså skulle kunna gynna andra aktörer i kommunen. Det handlar till exempel om sophämtning och renhållning, reparationer och underhåll av lokaler och maskiner. Dessa kostnader är enligt analysen oftast lokala. Tjänster som tandläkare, psykolog, bibliotek och andlig vård innebär kostnader för Kriminalvården som eventuellt kan bli lokala.

Ett scenario där anstalten har 150 anställda skulle innebära en total sysselsättningseffekt på drygt 220 sysselsatta, varav nära 90 personer är bosatta i Svedala kommun. En anstalt med 300 anställda skulle innebära en total sysselsättningsgrad på nära 450 personer, varav cirka 170 är bosatta i kommunen.

Analysen visar att ungefär hälften av de som jobbar på anstalten kan tänkas vara bosatta i kommunen. Andelen av de som för närvarande jobbar inom offentlig förvaltning och försvar, har sin arbetsplats i Svedala kommun och är bosatta här är 39 procent (2016).

– Det stämmer bra överens med vad de sa på Skänningeanstalten när vi besökte den. Där är hälften av de anställda också bosatta i kommunen. Överlag tycker jag att analysen bekräftar mycket av det som vi har antagit, säger Ambjörn Hardenstedt (S).

Både han och Linda Allansson Wester (M) är nöjda med analysen.

– Det kan förstås diskuteras om analysen borde ha gjorts tidigare, men nu är det gjord och det var bra att frågan kom upp. Det här är en modell som vi kommer att använda oss mer av i fortsättningen, säger Linda Allansson Wester.

Majoriteten av de anställda på anstalten är kriminalvårdare. Andra arbetsområden är till exempel sjuksköterskor, administratörer, köksansvarig, lokalvårdare och handläggare. Analysen avser en anstalt som är i drift, och har inte tagit med själva uppförandet av anstalten. Vidare ska en varumärkesanalys samt en analys av miljöpåverkan genomföras.

Fakta

Utdrag ur analysen, Kriminalvårdens utgifter per år avseende en anstalt med 150 anställda:

Kostnader som oftast är lokala:

Renhållning och sophämtning - 436 000 kr

Reparation och underhåll av lokaler - 436 000 kr

Reparation och underhåll av maskiner mm - 523 000 kr

Fordon - 262 000 kronor

Kostnader som efter upphandling eventuellt kan bli lokala:

Tandläkare - 698 000 kr

Somatisk läkare - 2 529 000

Psykolog - 436 000

Bibliotek - 436 000 kr

Präster och andlig vård - 523 000 kr

Analysen är gjord utifrån tillväxtverkets Raps-modell, har använts i nära två decennier och har visat sig vara ganska tillförlitlig.

Analysen i sin helhet går att se här.

Publicerad 29 May 2018 12:00

Lokaltidningen Svedalas nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag