Roland Hansson har 10 000 scoutmärken i sin samling. Det är plastknappar, metallpins och tygmärken i mängder.

Roland Hansson har 10 000 scoutmärken i sin samling. Det är plastknappar, metallpins och tygmärken i mängder. Foto: Emma Brännman

Samlandet som sysselsätter Svedalascouten

10 000 scoutmärken i Roland Hanssons samling

SVEDALA.

Roland Hansson har samlat på scoutmärken sedan 1959. Det var då han fick det första märket som han bestämde sig för att ta tillvara på.

Av
Emma Brännman

Det var under ett scoutläger på Ivö som Roland Hansson bestämde sig för att börja samla. Numera har Ivö-märket hederplatsen på lägerbålsfilten där Roland Hansson har sytt fast många märken sedan dess.

Samlandet har alltså varit en stor del av Roland Hanssons vardag länge. Det blev en kär hobby som har lett honom till en samling om i runda slängar 10 000 märken, 8000 med olika motiv.

– Man samlade ju mycket mer förr. Alla hade sin lilla scoutmärkespåse och så bytte man när man åkte på läger, i Sverige och ute i världen, berättar Roland Hansson.

På lägerbålsfilten har Roland Hansson sytt fast det allra första märket han sparade. Ivö 1959.

På lägerbålsfilten har Roland Hansson sytt fast det allra första märket han sparade. Ivö 1959. Foto: Emma Brännman

Han började som scout i Svedala scoutkår den 3 september 1956. Från Svedalascouterna har han ett hundratal märken. Mest stolt är han över det silverfärgade märket i metall som han bär på bröstet på sin uniform. Gustav Adolf-märket.

– Det ges till ledare som har gjort någonting speciellt, på minst distriktsnivå, berättar Roland Hansson.

Roland Hansson har fortfarande ett stort engagemang. Han har varit ledare i Svedala i mer än 50 år. Han är dessutom ordförande på scoutmuseet i Malmö.

Roland Hanssons äldsta märke är från 1910 och sitter på en tavla för speciellt utvalda märken. Den har han med sig när han är ute och föreläser om scouterna och om scoutmärken.

De flesta märkena har Roland Hansson satt in i pärmar, 50 stycken för att vara nästan exakt.

De flesta märkena har Roland Hansson satt in i pärmar, 50 stycken för att vara nästan exakt. Foto: Emma Brännman

Hur är ett riktigt bra scoutmärke utformat?

– Vi som samlar tycker att det åtminstone ska finnas en scoutlilja, årtal och någonting specifikt för lägret, kåren eller distriktet det tillverkades för. Det ska vara lätt att identifiera. Förr hade alla läger till och med en egen poststämpel, men Posten höjde priset så det blev alldeles för dyrt att fortsätta med det.

Kommer du ihåg var du fått alla dina märken ifrån?

– Nej, det klarar jag inte ut. Men jag kommer ihåg de flesta engelska märkena.

De engelska märkena utgör en stor del av hela Roland Hanssons samling, med närmare 2 500 stycken distriktsmärken i olika varianter. Förr krävdes att man klarade olika prov för att få vissa sorters märken, men numera räcker det att man deltar i en övning.

Vad betyder samlandet för dig?

– Det är en sysselsättning. En sysselsättning som också gör att man har lärt sig mer om olika länder. Jag har bytt märken med scouter från 40 olika länder genom åren. Märkessamlande har varit stort i alla åldrar länge men numera är det inte längre så populärt bland de yngre svenska scouterna, säger Roland Hansson.

Lägerbålsfilten har märken både fram och bak.

Lägerbålsfilten har märken både fram och bak. Foto: Emma Brännman

Samlare i Svedala

Det här är femte delen i Lokaltidningens serie om samlare i Svedala kommun.

Samlar du på någonting spännande och vill berätta om det i tidningen? Skicka ett mail till emma.brannman@lokaltidningen.se.

Publicerad 16 March 2019 07:00