Klimatpåverkan är en viktig fråga i skolmatsalarna.

Klimatpåverkan är en viktig fråga i skolmatsalarna. Genrebild: Adobe Stock

Höna i skolmaten en miljöfråga: "Många tror det handlar om besparingar"

Hönsfärsbullar och hönsfärstacos på menyn

SVEDALA.

Det senaste året har Svedala kommun successivt ökat mängden kyckling- och hönskött i skolrestaurangerna. Först och främst är det en miljöfråga, enligt måltidschefen Lina Jönsson.

Av
Emma Brännman

Numera syns rätter som hönsfärslimpa, rökt höna, hönsfärsbullar och hönsfärstacos på menyn i Svedala kommuns skolor och förskolor.

– Det har kommit ut fler och bättre produkter på marknaden som fungerar i vår verksamhet. Eftersom höna och kyckling har en mindre klimatpåverkan än gris- och nötkött så vill vi såklart använda det. Kyckling har alltid funnits och uppskattats av barnen, säger Lina Jönsson.

Man skulle kunna tro att det också är en kostnadsfråga, men så är inte fallet.

– Generellt sett är fågel dyrare än griskött. Här handlar det om några kronor och därför har vi kunnat genomföra förändringen. Föräldrar till elever tror ofta att det handlar om besparingar när vi gör förändringar i kosten men så är det inte, säger Lina Jönsson.

Reaktionerna på det nya köttet har varit lite blandade.

– Vi har fått en del frågor om det men när vi förklarar hur vi har tänkt så brukar de som undrar förstå. Vi tycker det är viktigt att skriva ut vad vi använder för produkter i maten, så att man vet vad man äter, säger Lina Jönsson.

Hönsköttet fungerar lika bra att använda som gris- och nötkött i olika former.

– Det skiljer sig lite i hur det hanteras men det är ingen större skillnad. Det går att använda till mycket och det är lätt att jobba med. Det kommer i olika former och det finns till exempel rökt hönskött som fungerar bra att använda i stället för skinka i ost- och skinksås. Men vi har inte övergett de traditionella rätterna utan de finns också kvar, säger Lina Jönsson.

Miljöfrågan är alltid närvarande och på de kommunala skolorna och förskolorna jobbar både personal och barn även med att minska matsvinnet.

– Vi väger alltid det som slängs och undersöker vad vi kan göra åt det samt vad det innebär för kostnader. Ju mer vi tillagar från grunden, desto mer svinn blir det i form av skal och andra restprodukter. Det får man också ta med i beräkningen, säger Lina Jönsson

Publicerad 13 September 2019 10:28